Introduktion problemställning
Vi har sett att översvämning är en mycket vanlig klimatrisk när vi genomför våra sustainability eller environmental due diligence åt olika investerare i samband med särskilt fastighetstransaktioner men även i samband med företagsöverlåtelser. Vi ser att anläggningar/fastigheter som ligger i industriområden är särskilt utsatta då den biologiska mångfalden är i stort sett nära noll på dessa anläggningar. Därför är vi övertygade om att ett intensifierat arbete för att utöka biologisk mångfald på just industriområden är ett mycket användbart verktyg för att öka resiliensen mot klimatpåverkan till exempel genom att utöka grönytefaktorn som har kapacitet att infiltrera skyfall. Övriga fördelar som vi kan se med att öka den biologiska mångfalden är bättre luftkvalitet, ökat välmående, rekreation och estetiska värden samt minskad finansiell risk i transaktioner med mera.
Översiktligt visar samlade erfarenheter från flera studier och experters bedömningar inom området, där särskilt betoningen ligger på att industriområden ofta har en mycket låg nivå av biologisk mångfald jämfört med till exempel urbana eller landsbygds-baserade gröna områden. Även om exakt statistik kan variera från region till region finns det studier som visar att industriområdens artdiversitet ofta ligger på 20–30 % av den nivå som uppmäts i närliggande gröna miljöer (Naturvårdsverket, diverse rapporter). Även internationellt ser man liknande mönster, där intensiv markanvändning leder till fragmenterad och låg biodiversitet.
Att åtgärda med gröna infrastrukturlösningar
Att satsa på gröna infrastrukturlösningar kan både öka biodiversiteten och ge effektiva lösningar mot extrema regn- och översvämningshändelser genom ökad infiltrationskapacitet. Samtidigt möjliggör åtgärderna uppfyllandet av företagens klimatmål och mål för biologisk mångfald samt flera av de globala hållbarhetsmålen (SDGs). Här är några konkreta exempel på åtgärder:
1. Gröna tak:
- Effekt: Gröna tak bidrar med vegetationslager som både bidrar till artdiversitet och fungerar som en naturlig regnvattenhantering genom att absorbera och fördröja ytavrinning.
- Kostnadsuppskattning: Installation kan kosta cirka 3 000–6 000 SEK/m² beroende på systemets komplexitet och byggnadens förutsättningar.
- Kostnadseffektivitet: För byggnader med stor takyta är gröna tak ofta en kostnadseffektiv investering, särskilt med tanke på de långsiktiga fördelarna i minskad värmeöeffekt och regnvattenhantering.
2. Regnbäddar och biodiken
· Effekt: Dessa anläggningar fungerar som naturliga filter och lagrar regnvatten, vilket minskar risken för översvämning samtidigt som de skapar habitat för lokala växt- och djurarter.
· Kostnadsuppskattning: Uppskattningsvis 2 000–5 000 SEK/m², där kostnaden påverkas av markförhållanden, storlek och komplexitet.
· Kostnadseffektivitet: Ofta mycket kostnadseffektiva vid integrering i befintliga landskapsplaner, speciellt i områden där marken redan är ombyggd för industriell användning.
3. Anlagda grönytor med inhemsk vegetation
· Effekt: Plantering av träd, buskar och perenna växter med inhemsk flora kan stärka det lokala ekosystemet, skapa habitat och öka markens infiltrationsförmåga samt binda kol.
· Kostnadsuppskattning: Kostnaderna kan variera kraftigt från ca 200–500 SEK per träd/buske vid enkla anläggningsprojekt till kostnader för större anläggningar som kan ligga på tiotusentals kronor per hektar.
· Kostnadseffektivitet: Detta är ofta en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna, särskilt om det integreras som en del av en större plan för landskapsanpassning.
4. Permeabla ytor och gröna gångvägar
· Effekt: Genom att ersätta betong eller asfalt med permeabla material och integrera gröna element i gång- och cykelvägar ökar både den ekologiska funktionen och regnvatteninfiltrationen.
· Kostnadsuppskattning: Omkring 1 000–3 000 SEK/m², beroende på materialval och teknisk lösning.
· Kostnadseffektivitet: Dessa investeringar är ofta förmånliga när de kombineras med övriga infrastrukturåtgärder i industriområden.
Sammanfattning och källor
Översvämning är en vanlig klimatrisk vid due diligence för fastighets- och företagsöverlåtelser, särskilt i industriområden där biologisk mångfald är mycket låg. Att öka den biologiska mångfalden, exempelvis genom fler grönytor, kan stärka motståndskraften mot klimatpåverkan, förbättra luftkvalitet och välmående samt minska finansiella risker i transaktioner.
Gröna infrastrukturlösningar:
- Statistik: Flera rapporter, exempelvis från Naturvårdsverket, visar att industriområden ofta ligger långt under den biodiversitet som finns i grönare områden, med siffror som kan ligga runt 20–30 % av nivåerna i urbana grönytor.
- Åtgärder: Gröna tak, regnbäddar, anlagda grönytor med lokal vegetation samt permeabla ytor är alla effektiva åtgärder.
- Kostnadsaspekter: Kostnaderna varierar – gröna tak (3 000–6 000 SEK/m²), regnbäddar (2 000–5 000 SEK/m²), trädplantering (200–500 SEK per enhet) och permeabla ytor (1 000–3 000 SEK/m²) – där integration med befintlig infrastruktur ofta kan göra åtgärderna extra kostnadseffektiva.
Genom att implementera en kombination av dessa åtgärder kan man både öka den biologiska mångfalden och stärka områdets motståndskraft mot klimatpåverkan, särskilt översvämningar. För mer detaljerad och regionsspecifik information rekommenderas att konsultera studier från myndigheter såsom Naturvårdsverket samt expertrådgivning.